En del uppdrag är lite roligare och lite mer spännande än andra.
Som det här.
Jag fick frågan om jag kunde göra en lite annorlunda häst, nämligen en zebra.
Inga problem
— Såklart jag kan, svarade jag. En zebra är ju en sorts häst. Inga problem.
Och jag hade faktiskt bara gjort en enda zebra förut, så det skulle bli lite kul att möta samma utmaning igen. Jag funderade kring hur jag hade gjort förra gången, hur jag hade jobbat med färger, mönster och så vidare. Att det skulle bli helt annorlunda den här gången, det stod klart. Inte bara för att jag alltid vill göra saker på nya sätt (det är så jag utmanar mi själv, och det är därför som det inte finns två Mosebacke Hästskulpturer som är likadana) utan också för att den här skulle vara bra mycket större än den förra. Den här skulle bli cirka 30 cm hög.
Så vi pratade vidare om själva processen. Jag berättade bland annat om att jag alltid skickar en skiss först, och om man inte gillar själva skulpturen när man väl har fått den så behöver man inte acceptera den. Jag får helt enkelt tillbaka skulpturen och kunden får tillbaka pengarna.
Jag funderade lite kring vilken attityd zebran skulle ha – om den skulle vara sprallig eller stilfull eller… Jag försökte känna in vad kunden skulle gilla.
En pyjamashäst!
Då kom det. Det där som gjorde just den här skulpturen alldeles speciell. Det som gjorde att det klack till i mitt kreativa hjärta.
Hon sade nämligen:
— I vår familj kallar vi zebror för pyjamashästar.
— Men! Där har vi det! Vill du ha en vit häst som är klädd i en randig pyjamas?
Så jag gjorde snabbt en skiss och skickade över, medan min idé om en häst i pyjamas var alldeles ny och levande.
Jag fick OK. Och började skapa.
Först gjorde jag en (ungefär) alldeles vanlig vit häst, men med lite ”vildare” ansiktsuttryck, en svart och vit man som stod rätt upp och med en svans med svart tofs på. Sedan härdade jag den och därefter var det dags att klä på den.
Tunna, tunna skikt av lera
Som jag ofta skriver är polymerlera ett fantastiskt konstnärsmaterial av så många olika skäl. Ett är naturligtvis att leran kommer i färger, så att skulptera är som att måla tredimensionellt. Men en annan egenskap hos leran är att den går att mangla ut i mycket tunna skikt med hjälp av en pastamaskin. Så det var precis det som jag gjorde nu.
Svart, flytande lera
Först klippte jag till pyamasmönstret i stadigt tyg och provade ut det på hästen/zebran. Och sedan använde jag tygbitarna som mönster för att skära ut delarna i tunn, tunn lera som jag sedan draperade runt häst/zebrakroppen som en pyamas.
Idén till luckan där bak kom från en jobbarkompis som med stor självklarhet sade att om jag nu skulle skapa en häst med en pyjamas på, så måste byxorna naturligtvis ha en lucka där bak. Hur skulle det annars gå?
De svarta linjerna målade jag dit med flytande svart polymerlera, för ja – leran finns i flytande form också!
Lämna ett svar