Ibland funkar det inte alls – och ibland blir det jättebra

Under några dagar har jag kämpat med att få till bra mönster till den senaste hästen, den som ska heta Jörgen. Den är lite ädel, jag tror faktiskt att det är en del arab i den, så den behöver få detaljerade och intrikata mönster.

När jag berättar hur man jobbar med lera så visar jag ju bara upp de lyckade exemplen, och man kanske kan få för sig att det alltid går bra och att jag alltid har allt under kontroll.

Det har jag inte.

Många av de mönster – och ibland även hela hästar – som jag skapar blir helt enkelt inte bra alls. Jag tycker inte om dem och tycker inte att jag får till det som jag vill. Då är det bara att krama ihop alltihop till en enda stor klump som blir ”skräplera”. De olika färgerna går inte att separera från varandra och i bästa fall kan jag använda den färg-förstörda leran till stomme i hästar.

Men det handlar om att hålla ut. Även det som inte fungerar och känns som misslyckanden ger värdefulla kunskaper och erfarenheter. Det handlar ju hela tiden om att våga olika saker, att prova vad som fungerar och vad som inte fungerar. Det är så man utvecklas.

cane_1Och som sagt, när man håller ut så blir det som idag: Efter tre timmars arbete blev det så småningom ett mönster som jag var nöjd med och som kommer att passa på hästen.

 

På bilderna här ser du hur jag bygger ihop mönstret och på sista bilden ser du hur det färdiga mönstret ser ut.

Nu gäller det ”bara” att lyckas klura fram ett par mönster till som både passar till hästen och med varandra.

Kanske kan vi få se den färdiga hästen till helgen!cane_2cane_3cane_4

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *