Inledningsanförandet vid det högtidliga öppnandet av EuroSynergy på kvällen den 30 april hölls av Cynthia Tinapple i Oracle Conference Center på Malta. Cynthia är en av förgrundfigurerna inom the polymer clay community. Bland annat driver hon bloggen Polymer Clay Daily.
Hon började med ett talesätt från Hopi-indianerna:
”Those who tell the stories rule the world”
Med utgångspunkt från sin egen barndom som barn nr 5 av sju, och som enda konstnärligt lagda personen i en annars tekniskt inriktad familj berättade Cynthia Tinapple sin historia. Och med detta ville hon visa hur viktigt det är att alltid berätta historier.
Hon började sin yrkeskarriär som kommunikatör, och så småningom lyckades hon få till kombinationen att vara kommunikatör och konstnär. Hennes pappa hade nämligen sagt till henne när hon var liten att om hon valde den konstnärliga banan skulle hon få svälta. Nu har hon genom sitt konstnärskap och sina berättelser gett svar på tal: ”Jag är en konstnär – men jag svälter inte”.
Varför är berättelser så viktiga? Jo, för att de skapar en kontakt mellan den som berättar historien och den som lyssnar på den. Gemenskap skapas när man vet mer om varandra. Som Cyntia sade: ”Du läcker ut historien om ditt liv vare sig du vill det eller ej”.
Med berättelser skapas mening, berättelser knyter oss närmare varandra och det som du säljer i din verksamhet är samtidigt delar av din berättelse. Samtidigt måste du tänka på att priset på dina alser också är en sorts berättelse…
Cynthia gjorde också historiska tillbakablickar och berättade om 1990-talet när man i USA arbetade för att sprida kunskap om polymerlera. Då var man mycket fokuserade på att hitta en fysisk plats att vara på.
Nu inser man att det inte behövs en fysisk plats att vara på, via digitala och sociala medier kan man skapa stora communities och ekosystem. ”De som förstår de nya regler som gäller kommer att lyckas”, sade Cynthia. ”Geografi är inte längre viktigt”, sade hon och pekade ut över salen där polymer artists från 29 länder hade samlats.
Cynthia tror att konst fortfarande kommer att vara mycket viktig. ”Vi är omgivna av livlösa tillverkade produkter, men de säger oss ingenting. Vi behöver saker som kan hjälpa oss att förstå världen omkring oss”.
Och det är därför som den här polymer communitien är så viktig. På så sätt kan man dela med sig, interager, mötas, samarbeta och interagera. ”Ju mer interaktion en idé skapar, desto större är chansen att den sprids och blir framgångsrik.”
Men den finns också en nersida med alla digitala medier. Vi bombarderas numera med bilder av varandras arbeten. Risken finns att vi distraheras och förlorar vårt fokus, att våra idéer kopieras av andra och att vi mer eller mindre förlorar oss själva i sociala medias komplexitet.
Men slutfrågan blir ändå: Vilken berättelse vill du berätta? Cynthia har åtta steg som handlar om att våga sticka ut från mängden (och jag tar dem på engelska för de var så svåra att översätta till bra svenska) :
- Know your own story
- Change, push yourself
- Share!!!
- Don’t call yourself a polymer artist
- Take yourself seriously
- Participate
- Move on
- Move away
Och Cynthia slutade med samma ord som jag I stort sett dagligen får höra från mina barn:
YOLO
(You Only Live Once)
Det var ett underbart inledningstal, hållet med mycket hjärta och med mycket känsla och efteråt fick Cynthia långa och innerliga applåder från konferensens 150 deltagare.
I morgon, första maj, fortsätter konferensen med en hel mängd seminarier och föredrag. Många seminarier sker parallellt, så jag kommer inte att kunna gå på dem alla, men de som jag är på kommer jag naturligtvis att referera ifrån.
Lämna ett svar