Mer om kreativitet

posted in: Kreativitet | 0

Professor Fredrik Ullén vid Karolinska institutet forskar bland annat kring kreativitet. I en artikel i Curie, som är en tidning från Vetenskapsråde,t berättar han om vad som (vad man tror) händer i hjärnan hos kreativa människor och funderar också kring om man kan träna sig i kreativitet.

Det verkar bland annat som om friska högkreativa människor har ett extra högt informationsflöde i hjärnan som kan bidra till att dessa ser samband som andra inte ser. Samtidigt är det en fördel att ha en så pass ”avvikande” personlighetstyp att man inte alltid anpassar till mängden utan vågar gå sin egen väg. Det verkar också som man kan träna sig till högre aktivitet genom att automatisera en del av hjärnans processer vilket bidrar till ökad kommunikation i hjärnan. Samtidigt förutsätter kreativitet ett visst mått av expertis, det vill säga att man måste vara duktig inom det område man ska vara kreativ inom.

Om jag känner mig kreativ? Ja, ganska ofta. Och jag instämmer till stora delar med Fredrik Ullén, jag upplever att kreativiteten kommer ifrån att jag noggrant har lärt mig eller tränat in inte bara ett utan flera olika områden. Det är i gränslandet mellan dessa olika kompetenser och kunskaper som kreativiteten uppstår. Och när den ”anfaller”, ja då är det som en naturkraft – idéerna och impulserna kommer i en strid ström och det är helt enkelt bara att åka med och försöka hinna med att ta till vara så mycket som möjligt.

Vad är dina tankar kring kreativitet?

Klicka här för att läsa hela artikeln.

Hästens sinnen och beteende

posted in: Inspiration | 0

”Kursens mål är att ge studenten en introduktion till ämnet med fokus på sinnesbiologi och beteende hos hästen, samt även att ge studenten en inblick i hästens evolution och domesticering. Aktuell forskning tillsammans med kurslitteraturen kommer att ligga till grund för studentens kunskaper.”

Jäpp! I morgon startar kursen Hästens sinnen och beteende om 7,5 hp vid Linköpings universitet. Jag tänkte gå den redan förra året, men glömde bort att anmäla mig i tid. Den här gången kom jag ihåg anmälan och jag ser fram emot att få ytterligare insikt i hur hästar tänker och varför ”di är på dette sättet”. Jag hoppas att det ger inspiration till att ytterligare utveckla mina Mosebacke Hästar, både åt det mer naturliga och det helt fria, fantasifulla hållet. För det är ju så att för att kunna bryta mot reglerna så måste man kunna dem väl…

Satchmo

posted in: Mönster, Polymer Clay | 0

För några dagar sedan fick Satchmo, enSatchmo_1 av trotjänarna på Rappestad Ridskola, kolik. Hans liv gick inte att rädda.

Till minne av Satchmo gjorde jag den här hästen. Stolt, cool, kaxig och häftig. Satchmo var nämligen en av de hästar som ansågs ”trögast” att rida. Men det berodde bara på att han var en mycket erfaren kille – varför anstränga sig i onödan? För han var en mycket, mycket duktig häst. Fick man kontakt med honom kunde han visa sina allra bästa sidor, och till en av mina höjdarupplevelser på hästryggen hör när jag under en Dressyrspecial för Lotta Esping red LA:1 på en alldeles otroligt mjuk och följsam Satchmo.

Mönstren är dels färgsprakande blommor i gult med röd mitten och röda fjärilar. Även mage och ben har ett slags blommönster, men med lite mer violett i. Det blå bandet i manen är en bit av ett balsnöre som sommartid flätades in i hans man för att hålla flugorna borta från ett sår han hade på halsen.

Hoppas att du har det bra i hästhimlen på de evigt gröna betesängarna, Satchmo!

Pastamaskinen – min bästa vän

posted in: Polymer Clay, Verktyg | 0

Pasta_1Ett av de allra viktigaste verktygen när man arbetar med polymerlera är pastamaskinen. Naturligtvis går det att jobba med lera utan att använda en sådan, men den underlättar arbetet väldigt mycket.

 

Pasta_2Först och främst är den mycket användbar när det gäller att konditionera leran, dvs mjuka upp den så att den blir hanterbar och smidig att arbeta med. Särskilt viktigt är detta när man skapar de olika mönstren – de olika färgerna och lerorna som blandar måste vara lika mjuka annars kommer mönstren att bli förvrängda när de hårdare delarna behåller sin form medan de mjukare delarna flyter ut. Man kan naturligtvis knåda leran mjuk för hand, men ett lättare sätt är att gång på gång låta den gå igenom pastamaskinen på den tjockaste inställningen.

 

Med hjälp av pastamaskinen kan man också göra plattor av leran som är exakt lika tjocka överallt, något som är ganska svårt att få till om man kavlar för hand. Och med hjälp av pastamaskinen kan jag knåda samman olika färger till nya nyanser.

 

Pasta_3Pastamaskinen används också för att göra toningar mellan två eller flera färger. Då börjar jag med en ganska tjock platta som jag viker på mitten gång på gång och kör igenom pastamaskinen upprepade gånger. Till slut har jag fått fram mjuka övergångar mellan färgerna. Då kan jag exempelvis mangla ut denna toning till en lååååång remsa som jag sedan rullar ihop. Denna tonade rulle som jag då fått fram kan jag sedan använda som del i olika typer av mönster.  Pasta_4Pasta_5Pasta_6Pasta_7

 

”Måla” med polymer clay

Polymer clay har rent otroligt många användningsområden. Du som följer den här bloggen har sett flera exempel på hur jag använder den för att först skulptera hästar i lera och sedan dekorera dem med komplicerade mönster. Det vanligaste sättet att använda polymer clay är dock att göra smycken.

Men Gera Scott Chandler gör något helt annat. Hon ”målar” med polymer clay på vanlig målarduk för oljemålning. Nedan ser du hur inspirerande resultatet kan bli. Klicka här för att komma till Geras blogg a Mused Studio.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kim Korringa – Polymer Clay Artist

Det är så roligt att läsa på Kim’s hemsida där hon beskriver sig själv och sin ”resa” till polymer clay. Den är nämligen så lik min egen. Hon beskriver hur hon vuxit upp i en artistisk och kreativ miljö och under hela livet hållit på med konst och konsthantverk av olika slag. När hon första gången såg polymer clay och millefioritekniken (samma teknik som jag oftast använder mig av för att göra mönster) så tappade hon fullständigt hakan. Och nu är hon fast. Precis som jag!

Kim Korringa jobbar främst med olika typer av glada och färgglada smycken; örhängen, broscher, halsband, armband och hårspännen. Hennes utsökta arbeten har gjort att hennes verk har tagits med som goda exempel i en hel mängd böcker.

Jag har på min hemsida gjort flera försök att förklara hur man gör ett mönster (”cane”, dvs stav på engelska) och Kim visar på sin hemsida hur hon gör mönster i form av små tropiska fiskar. Hon berättar i FAQ-delen av hemsidan att ett mönster tar henne mellan 3 och 10 timmar att skapa.

Klicka här för att komma till Kim Korringas hemsida och se andra sätt att använda polymer clay än till hästar! Och ja, jag håller också på att utveckla olika smycken, men de är inte klara för presentation än. Jag kan dock avslöja att de inte är lika färgglada som Kims, utan kommer i mer naturnära och murriga färger. Än så länge finns bara ett enda halsband i Mosebackes webshop/galleri.

“Others may want to own or buy an object they admire, but I want to experience the process of giving birth to it”
/Kim Korringa

Jag kan inte annat än hålla med. Så tänker jag också.

Hur gör man ett mönster?

posted in: Mönster, Polymer Clay | 0

Den fråga som jag oftast får är hur jag får till de invecklade mönster som finns på mina hästar. Man förstår i stort sett hur det går till att forma en figur i lera, men det där med mönster är lite svårare. Många tror att jag köper färdiga mönster i något material och klistrar dit, ungefär som decoupage men det stämmer som sagt  inte. Jag gör nämligen mönstren själv. I samma lera som jag formar hästen i. Och det enklaste sättet att förklara hur det går till är att visa. Men eftersom inte alla kan vara hemma hos mig och titta på så ska jag försöka förklara här.

Först och främst vill jag understryka att varje mönster som jag skapar är helt unikt, själva tekniken och de olika momenten är alltså olika för olika mönster. Det som du ska få följa här är hur jag skapar ett fjärilsmönster. Du kan inte se det på någon häst än, för den hästen som ska ha mönstret har jag inte skulpterat fram grundformen till än.

Fjärilsmönster i polymer clay

monster_6Leran som jag använder heter Fimo Soft och den kommer i små paket om 56 gram. Den finns i många olika färger men för det mesta blandar jag olika färger för att få fram egna nyanser eller så gör jag toningar, så kallade skinner blends, mellan olika färger. Det innebär att jag väljer ut vilka färger som jag vill ska ingå i toningen, lägger ut färgerna  i ett ganska tjockt lager (ca 3 mm) bredvid varandra och därefter använder jag en pastamaskin för att upprepade gånger vika ihop plattan, ”mangla” den, vika ihop igen, mangla och så vidare. Detta upprepar jag gång på gång på gång tills jag har en platta som tonar utan gränser från den ena färgen till den andra. Därefter ställer jag in pastamaskinen på det tunnaste läget (en tredjedels mm tunn) och gör en mycket tunn och lång remsa av leran (som tonar från den ena färgen till den andra). När jag rullar ihop denna remsa kan jag välja att börja rulla med den ljusare färgen så att den hamnar i mitten och den mörkare längst ut eller tvärtom; jag börjar med den mörkare färgen och den ljusare hamnar längst ut.

 

monster_1Till höger ser du ett par skinner blends som är ihoprullade till rullar. Titta noga så ser du att en är ljusare i mitten och en är mörkare i mitten. Dessutom har jag gjort ett par rullar med vitt i mitten omgärdat av olika tjocklekar av svart. De sistnämnda ligger över kaveln av plexiglas som jag använder när jag kavlar ut lera för hand.

 

monster_2Jag gör sedan skivor av dessa rullar som jag  plattar ut och nyper till i ena änden. Dessa lägger jag intill varandra och längst ut lägger jag bitar av de svart/vita rullarna. Nu ser du förhoppningsvis att det liknar fjärilsvingar. Kan du ”se” de utplattade röda rullarna och hur jag lagt dem bredvid varandra? Kan du ”se” de vit/svarta rullarna som jag lagt längt ut?

 

Jag gjorde också skinner blends som tonar från ljust till mörkare grönt och rullar ihop till en rulle. Denna rulle skär jag i bitar på längden och passar in runt min fjäril. Om du tittar på måtten på linjalen som är med på bilderna kommer du att kunna följa hur fjärilsmönstret blir allt mindre efterhand som jag utvecklar mönstret och reducerar det.

 

monster_3

monster_4Nu tar jag den fjärilshalva jag har framför mig och formar den försiktigt så att den blir fyrkantig. Sedan börjar jag reducera den. Det innebär att jag försiktigt klämmer ihop den så att den blir mindre och längre. När den blivit cirka fem centimeter lång/hög delar jag  biten på mitten och pusslar ihop de två halvorna. Voila! en fjäril!

 

Därefter är det ”bara” att fortsätta att reducera den här fjärilen tills den blir så liten att jag kan använda tunna skivor (ca 0,5 mm)  av den på en Mosebacke häst.  Då är den cirka 1×1 cm och 20 cm lång.monster_5

Hjärtats Prins

posted in: Mönster, Polymer Clay | 0

Hjärtats Prins_4Får jag presentera Hjärtats Prins?

Som alla sina kompisar är han en Mosebacke Häst, och jag vill säga att han är den häst hittills som jag är allra mest nöjd med.

Det är nämligen så, att man lär sig hela tiden. Varje häst utvecklas från de tidigare hästarna och det som är lite roligt är att jag ibland återvänder till sådant som jag tidigare lämnat. Exempelvis har jag gjort några hästar med långa och smala ben där jag valt att inte göra knän utan helt enkelt har låtit benen vara långa och smala ”pinnar”. Kul och fritt på ett sätt, men till den här hästen valde jag att göra lite mer form på benen. En återgång till det tidigare var också att jag har lagt det detaljerade mönstret inte bara på rygg och hals, utan på Hjärtats Prins har jag lagt mönster på både ben och mage. Titta noga på bilderna så ser du hur oerhört fina detaljer det är på just magen och benen.Hjärtats Prins_6

På ryggen och halsen är mönstren fortfarande mycket detaljerade, men lite större för att fånga blicken. Det som man kanske ser först är de bruna hjärtana mot en turkostonad bakgrund som löper utmed sidorna. Det är naturligtvis detta mönster som gett Hjärtats Prins hans namn. Hjärtmönstret är omgivet av ett blommönster som tonar från ljust beige över guld och brunt till svart. Hjärtats Prins_5

EuroSynergy – konferens för Polymer Clay konstnärer

Jag ser verkligen fram emot månadskiftet april/maj i år. Då ska jag åka till Malta för att under en vecka delta i en konferens för Polymer Clay-konstnärer världen över. EuroSynergy – Together: The New Vision är namnet på konferensen som innehåller ett minst sagt fullmatat och späckat program. Jag har anmält mig till aktiviteter från morgon till kväll och hoppas att jag kommer att orka med alla dessa intryck.

Det kommer att vara seminarier, inspirationsföreläsningar, clinics, workshopar med de främsta i världen. Bland många andra kommer Bonnie Bishoff, Sage Bray, Maggie Maggio och Cynthia Tinapple att bidra med sina kunskaper.

Här är några av de programpunkter jag tänker delta i:

Maggie Maggio: Millefiore Magic: Color Tricks for Caners

Sue Heaser: Pietra Dura Techniques with Polymer Clay – simulation as a springboard to new visions and divine designs

Sage Bray: Standing Out Online: Building a Strong, Cohesive Internet Presence

Ana Belchi: Creative Thinking: Strategies and Tools

Natalia Garcia de Leaniz and Dani Torres: POLYMER LAB: new approaches to age-old techniques

Laura Tabakman: Mixed media – an exploration in material, repetition and scale 

Det kommer att bli mycket spännande dagar, och jag ser också fram emot att mingla och utbyta erfarenheter med de andra polymer clay-konstnärerna. Det enda som jag är orolig för är vad jag ska ta mig till med all inspiration som jag kommer att samla på mig. Hur ska jag hinna med att omsätta den i verklighet när jag kommer hem?

Fast det är ju egentligen underbara ”problem”…

1 58 59 60 61 62 63 64