Blogg

1 dec 2019

Orinoco

by EvaMarie | posted in: konst | 0

En del hästar rör vid ens själ mer än vad andra gör. Och ofta händer det lite oväntat.

För det mesta när jag skapar hästar har jag i förväg noga tänkt ut hur den ska se ut, vad den ska ge för intryck, vilka tekniker jag ska använda, i vilken ordning jag ska göra de olika momenten. Jag har alltså under flera dagar noga tänkt igenom och provat olika möjligheter, förkastat, börjat om från början, provat igen och så vidare tills jag vet exakt vad det är som jag är ute efter innan jag säyter mig vid ateljébordet och mer eller mindre följer de instruktioner som jag tänkt ut till mig själv.

Så var det inte med den här hästen. Här började jag mycket vagare. Jag visste att jag skulle använda samma canes

(mönster) som jag använt till Diamond. Inte bara för att Diamonds mönster var så vackert och skimrande utan också för att jag som tur var hade skapat så mycket att det räckte till minst en häst till. Eftersom jag aldrig gör två exakt likadana hästar tänkte

jag att det här skulle bli lite mer långbent även om den fortfarande skulle ha en ganska rund kropp.

Så jag skapade en grundform utifrån detta och började placera mina canes på kroppen, på ungefär samma sät som på Diamond. Där hade jag ju redan tänkt ut hur de skulle placeras för att ge den effekt jag önskade och jag följde samma tankesätt.

När det kom till hals, huvud och ansikte hände återigen det här förunderliga som ibland sker när man skapar. Hästen blir som en medskapare. Den blir liksom levande och har mycket att säga till om när det gäller uttryck, färg och form. Den ville bli lugn, den ville bli innerlig och den ville förmedla den där speciella känslan av samhörighet som man kan känna med en häst.

Så här är den – Orinoco. Klicka på länken till vänster så kommer du till webshopen där du kan se fler bilder på Orinoco.

27 okt 2019

Feeling

by EvaMarie | posted in: konst | 0

Som du som följer den här bloggen säkert redan vet så finns det inte två Mosebacke Hästskulpturer som är likadana. Varje häst är helt unik, och varje häst är skapad från sin egen idé från grunden, även om jag ibland använder liknande tekniker till flera hästar.

Det gör också att varje häst är mycket speciell för mig, och när jag tittar på själva hästen – eller bilder av den – så minns jag i stort sett alla de timmar jag lade ner på att skapa den, var jag hade problem, var det gick av sig själv liksom en dans och hur spännande det var när jag härdade den sista gången.

Det började med en känsla

Feeling började med en känsla. En blå känsla, lite av längtan, saknad och vemod men också mycket glädje och innerlighet. Som med alla hästar går jag omkring och funderar i flera dagar innan jag slutligen sätter mig ner vid ateljébordet. Under dessa dagar funderade jag på Feeling medan jag körde bil, medan jag promenerade i skogen och medan jag gick i mataffären och plockade varor i korgen.

Jag hade snart kommit fram till att det här skulle bli en långbent häst, med ganska kompakt kropp men med lång hals och uttrycksfullt ansikte. Färgerna skulle vara främst i den blå-gröna färgskalan och för att göra hästen ännu mer skimrande valde jag att använda en mycket speciell teknik.

Bladkoppar under transparent lera

Den här tekniken går ut på att först kombinera olika färger av leran, främst blå-gröna, till ett ganska tunt och flexibelt ark. Ovanpå detta ark lade jag försiktigt på ett lager av bladkoppar. När det hade klibbat fast ordentligt i den mjuka leran körde jag försiktigt arket genom pastamaskinen, denna gång på en ännu tunnare inställning. Detta fick bladkopparen att krackelera på ett (som jag tycker) mycket snyggt sätt. Därefter gav jag arket ännu lite mer färg med hjälp av några droppar alcohol ink. När detta hade torkat lade jag ett tunt lager av transparent lera över det hela.

Problemet är bara att den transparenta leran inte är transparent innan den är härdad. Medan man arbetar med den är den vit. Så från och med det att jag lade den transparenta leran över mitt färgskimrande ark med lera hade jag ingen större kontroll över hur det färdiga resultatet skulle bli.

Så jag byggde på, fokuserade på formen, på uttrycket, på dimensioner och balans. Jag jobbade med något som såg vitt ut, och jag undrade hela tiden hur slutresultatet skulle bli. Skulle färgerna matcha med varandra? Skulle de bli för bleka? Skulle de bli för kraftiga? Skulle färgerna följa hästens form på ett bra sätt eller skulle de liksom motverka slutresultatet?

Den skimrar!

Jag hade inte behövt vara så orolig under de många timmar som jag arbetade med den lilla hästen. När den kom ut ur ugnen efter den sista härdningen hade den transparenta lera blivit transparent på riktigt och både färger och bladkoppar skimrade precis som jag ville.

Jag var mycket nöjd – och det kändes som om den lilla hästen log mot mig i samförstånd.

Webshop

Klicka här för att hitta till Feeling i webbshopen.

13 okt 2019

Diamond

by EvaMarie | posted in: konst | 0

För någon månad sedan arrangerades Östgötadagarna här i Östergötland. Det innebär att under en helg så håller alla möjliga sorters verksamheter ute på landsbygden öppet så att de som är intresserade kan resa runt och upptäcka allt fantastiskt som finns i hembygden.

Naturligtvis hade även jag öppen ateljé under dagarna två och fick ta emot en strid ström av besökare. Eftersom polymerlera inte är ett vanligt konstnärsmaterial så fick jag ägna mycket tid att förklara vad det är, hur det kommer sig att det erbjuder så fantastiska möjligheter och varför jag tycker så mycket om att arbeta med det.

Färgsprakande canes

Färgglad cane av polymerlera — Den första mönsterstaven till Diamond

Det som många blir fascinerade av är möjligheten att skapa färgsprakande canes – mönsterstavar. Då bygger man upp ett mönster, ungefär som en sushirulle, och sedan kan man skära upp denna mönsterstav och lägga ihop dessa skivor till ett spännande mönster.

Jag visade hur jag valde färger som passar ihop med varandra och hur viktigt det är att arbeta med konstraster – särskilt när man vet att det mönster man skapar ska förminskas. Ett mönster ser nämligen mycket annorlunda ut när det är reducerat jämför med den storlek som man skapar det i.

Sedan måste ju de här mönstren placeras någonstans.

Eftersom jag är hästskulptör skapade jag en liten och rund hästform. Jag ville att den på sina korta ben skulle utstråla både stolthet och glädje. Jag ville att den riktigt skulle skina som en diamant.

Som alltid är det mycket spännande och mycket roligt att montera dessa tunna skivor av canes på en skulptur. Naturligtvis har jag redan från början haft en plan för hur jag vill att de olika formerna och färgerna ska samspela med varandra, men det är först när man sätter samman alltihop som man ser om det blir som man tänkt sig. Ibland blir det bara pannkaka av alltihop och ibland blir det ännu bättre än vad jag kunnat föreställa mig.

Den lilla hästen hjälpte till

Ibland är det som om den lilla hästen hjälper till och liksom anstränger sig för att göra det allra bästa av de mönsterbitar som jag placerar på den. Diamond var en sådan hjälpsam liten häst. För varje liten mönsterbit som kom på plats så blev det som ett allt större sammanhang, som en helhet och en mening. Till slut stod Diamond på mitt ateljébord. Och skimrade liksom av sig själv.

Hennes nästa hem är Creative Journey Studios galleri i Atlanta.

6 okt 2019

Har du börjat tänka på julen än?

by EvaMarie | posted in: konst | 0

Det är många som fasar inför julen. Man tänker på press och på stress och på måsten. På kapitalism och onödighet. På krav som man ställer på både sig själv och på andra. Man längtar efter att julen och alla helger runtomkring ska vara över.

Jag brukar tänka tvärtom. Jag tänker på julen som en tid för andrum, en tid då man får lov att stanna upp lite i tillvaron och tänka goda tankar om både sig själv och om andra. Det hela börjar med advent då man börjar lysa upp vintermörkret med ljuspunkter och vacker musik. Sedan slutar det med ett nytt år fullt med spännande möjligheter. När jag träffar på medmänniskor som börjar stressa upp sig inför julens alla krav frågar jag lugnt:

– Varför då?

På julen gör du nämligen precis som du vill.

Om du nu vill börja månader i förväg, om du vill hänga ljusgirlander över hela ditt hus kombinerat med stroboskop och änglakörer, så fine! Vill du ägna veckor åt att leta upp den perfekta julgranen, laga all julmat själv från grunden samt köpa just de där perfekta julklapparna till alla du känner, så fine med det också! Under förutsättning att de är vad du själv vill.

Men om du istället bara vill ta det lugnt, umgås med dem som du tycker allra bäst om, utan att pynta och stöka och fixa med någon speciell mat så är det också superfine! Och om du pratar med dem som du tror ställer krav på dig och som du stressar upp dig för så är det mycket möjligt att de instämmer i att det är trevligare om man tillsammans varvar ner över julen. De andra blir nämligen inte gladare för att du är både pank, slutkörd och knappt närvarande.

Så här är det nämligen:

Din jul är din jul – och du får lov att fira den på precis det sätt som du själv vill.

Exempelvis har jag själv fyra barn som nu har egna familjer. En del år kommer flera av dem hit så att vi kan fira tillsammans. Då kommer vi i förväg överens om på vilket sätt vi ska fira julen just det året. Det brukar bli på lite olika sätt, men oftast skalar vi ner allt mer på alla måsten och ägnar mer tid åt att göra sådant som känns både mysigt, avkopplande och meningsfullt. För om det är något man ska göra på julen så är det att mysa och ta det lugnt! Julen är en paus från en ofta stressig omvärld, så det gäller att ta den här chansen att varva ner och ägna sig åt det som är viktigt på riktigt.

En del år är min man och jag inte ens hemma i Sverige utan firar jul och nyår på någon annan plats i världen – och det är helt OK det också.

Gör specialbeställningar i god tid

På tal om stress så har jag en liten önskan för att själv slippa stressa inför julen: Det är många som specialbeställer hästskulpturer till sina nära och kära. Det är mycket bra om ni hör av er i så god tid som möjligt så jag hinner med att göra mitt allra bästa för att kunna arbeta med eftertanke med just din hästskulptur så att den ska bli så bra som den bara kan bli. För er andra som inte gör specialbeställningar finns det just nu en hel del fina hästar i webshopen.

EvaMarie vid ateljébord skapar hästskulptur

29 aug 2019

Välkommen till Öppen Ateljé den 7-8 september!

by EvaMarie | posted in: Utställning | 0

Den 7-8 september 2019 är det Östgötadagarna. Då kan du besöka hela 180 ställen på den Östgötska landsbygden och naturligtvis är det Öppen Ateljé här på Mosebacke!

Vad händer på Mosebacke Horse Sculptures?

När du kommer och hälsar på mig under öppettiderna 10-16 båda dagarna under helgen kan du vara med om följande:

Jag visar och berättar hur det går till att skapa i det här fantastiska och färgrika materialet polymerlera
Jag visar och berättar hur det går till att göra en mönsterstav, en så kallad cane
Både stora och små hästskulpturer finns utställda och jag berättar hur det gick till att skapa dem
Du kan prova på polymerlera om du vill
Du kan köpa en hästskulptur eller t-shirt om du vill
Jag visar filmer på tekniker i polymerlera
Du kan spana in de belgiska stridshönsen som går fritt i trädgården

För den allergiske: Observera att det finns katter i huset.

Vad finns mer att se och göra i närheten av Östra Harg under Östgötadagarna?

Varmt välkommen!

/EvaMarie

Hästhuvud i betong som ligger på en gräsmatta

28 jul 2019

Ett hästhuvud i betong

by EvaMarie | posted in: Kreativitet | 0

Du som följer Mosebacke Horse Sculptures på Instagram eller Facebook har redan sett det – men här kommer berättelsen om hästhuvudet i betong.

När jag skapar mina hästar ”drömmer” jag om dem en lång tid i förväg. Det innebär att jag då och då tänker på hur de ska se ut, vilka färger som passar ihop och hur de ska förhålla sig till varandra, jag provar olika tekniker och mycket mer. Kort sagt, innan jag börjar själva skapandet med mina händer har jag redan skapat skulpturen eller föremålet många hundra gånger om i mina tankar och ofta under mycket lång tid. Det här hästhuvudet har jag nog ”drömt” om i något år, men det är först under den senaste månaderna som ”drömmarna” blivit mer specifika och nyligen blev det äntligen skapande av!

Jag började med en skiss på ett papper där jag ritat ut den ungefärliga konturen av ett hästhuvud. Detta för att få rätt proportioner på det hela. Jag lade skissen under en glasplatta och sedan skynklade jag ihop aluminiumfolie till en ungefärlig form. Anledningen till just aluminiumfolie och glas är att dessa tål ugnsvärme. Jag tänker nämligen göra slutfinishen i polymerlera, för att kunna få till riktigt fina små detaljer. Varför jag inte använder polymerlera rakt igenom? Två orsaker: Dels kostar leran en hel del och då är det mer ekonomiskt att bara använda den till ytskiktet och dels kan inte leran vara med än några centimeter tjock när den härdas, är den tjockare finns stora risker för att det uppstår sprickor.

För att leran skulle ha något ganska jämnt att fästa på byggde jag sedan vidare med papier-mache, det vill säga tidningspapper och tapetklister.

När papier-machen hade torkat så var det dags för att täcka med lera. Jag använde först flytande lera som jag penslade på papperet och därefter var det dags att konditionera lera, köra ut den i tunna sjok från pastmaskinen och börja täcka pappersformen. På vissa ställen hade det blivit lite för mycket papper, men det var lätt att åtgärda. Det var bara att skära bort med en kniv och sedan fortsätta med lera. Att det blev röd lera beror helt enkelt på att jag hade rätt mycket sådan lera hemma.

Sedan var det dags för det roliga, men mycket tidödande pillandet med att forma alla de små detaljerna i hästens ansikte. Ögonen är mycket viktiga, för det är det första man tittar på vare sig det är en målning, en skulptur eller en levande varelse.

När allt var klart och hästens huvud blivit precis som jag ville ha det var det dags att börja med formen. Först talkade jag över huvudet och sedan började jag pensla på flytande latex i många lager. Mellan varje lager måste latexen torka, så även det här momentet tog några dagar. Dessutom byggde jag upp en gipsform ovanpå latexen att ha som stöd inför själva gjutmomentet.

Till gjutningen blandade jag finbetong enligt konstens alla regler och fyllde noggrant formen. Jag ”klappade” betongen noga för att så många luftbubblor som möjligt skulle försvinna så att ytan blir jämn och fin. Jag lade också i ståltrådar som armering och som upphängningskrokar. Hästhuvudet måste ju gå att sätta upp på väggen om man vill. Därefter ytterligare några dagars väntan innan betongen härdat så mycket att den kunde tas ur formen.

Spännande var det, men resultatet blev fint – eller hur?

Om du klickar här hittar du hästhuvudet i webshopen.

Etthus i polymerlera med fönster som det står hästar i

21 jul 2019

Så här följer du Mosebacke Horse Sculptures

by EvaMarie | posted in: konst | 0

Min hästar kan du hitta i många olika kanaler, och jag gör lite skillnad på vad jag lägger ut var. Här får du lite tips om var du kan följa mig, beroende på vad du är mest intresserad av.

Hemsidan/bloggen

Här brukar jag varje söndag lägga upp en lite längre text som behandlar något särskilt ämne. Just idag är det som du märker hur jag använder de olika digitala kanaler som du hittar Mosebackes hästar i, men ofta är det en presentation av någon nyligen skapad skulptur inklusive tankarna kring denna. Det kan också handla om inspirationskällor i form av andra konstnärer, publikationer och utställningar jag deltar i. Ibland berättar jag mer om någon speciell teknik inom polymerlera och det händer att du till och med kan hitta inbjudningar till workshops/kurser i polymerlera.

Instagram

På instagram heter jag mosebackeord och här brukar jag lägga upp ögonblicksbilder kring vad som händer i min konstiga värld. Ibland kan det vara någon detalj av en skulptur som jag skapat tidigare, men ofta får du vara med i ateljén just när det händer. Därmed blir det vissa dagar många bilder eftersom jag är i full gång med något projekt som innebär många olika spännande moment, andra dagar är det mycket stillsammare.

Det är också här på Instagram som jag får och svarar på flest frågor. Ofta handlar det om att man blivit lite nyfiken på någon teknik som jag visar upp och vill ha lite närmare förklaring.

Då får man det.

Facebook

På Mosebacke Horse Sculptures sida på Facebook publicerar jag både mina hemsidesartiklar och mina instagraminlägg, så om du inte vill missa något kan du följa mig där.

Dock fungerar Facebook som så, att det inte är säkert att du får se alla inlägg från alla sidor som du gillar. Om du vill öka chansen att se mina inlägg i ditt Facebookflöde bör du därför gå in och gilla inläggen lite då och då. Då uppfattar Facebook det som att du är intresserad, och mina inlägg kommer upp oftare i ditt flöde.

Här lägger jag upp både bilder på mina egna skapelser och bilder på andras hästskulpturer som jag tycker är spännande. På Pinterest heter jag tornstrom och anslagstavlan för mina hästskulpturer heter naturligtvis Mosebacke Horse Sculptures.

Här är jag lite dålig på att lägga upp bilder. Jag ska ta mig i kragen – jag lovar! 🙂

Twitter

Twitter använder jag ganska sparsamt, men då och då lyfter jag även något av blogg- eller instagraminläggen där. Och ja – du har säkert redan gissat vad jag har för namn på Twitter: mosebackeord.

Om du du följer mig på Twitter och tycker att jag lägger ut för lite material dår – hör av dig så ska jag bättra mig!

Webshop

För dig som är intresserad av att köpa mina hästskulpturer eller T-shirtar har jag en webshop. Den når du genom att klicka på ”Shop” längst upp på sidan eller genom att klicka här. Betalning sker via Klarna och frakten är gratis.

Observera att några av mina verk inte tål postens hantering och därmed endast kan hämtas på plats. Det är oftast sådana som har tunna, utstickande detaljer eller sådana som är av betong. Det är mycket trevligt tycker jag, får då får vi träffas!

Små berlocker i polymerlera i form av Pegasus

14 jul 2019

Låt dina drömmar få vingar

by EvaMarie | posted in: välgörenhet | 0

En del saker gör man för andra. När jag fick förfrågan om jag ville skapa en ”Bead of the Month” för Beads of Courage kunde jag helt enkelt inte säga nej. Beads of Courage är ett amerikanskt initiativ som stöttar barn med allvarliga sjukdomar, deras familjer och deras vårdgivare.

Som månadens artist skapar man 100 berlocker som sedan säljs via organisationens hemsida. http://www.beadsofcourage.org/botm2019.html

Så här står det på sidan:

About the Artist: EvaMarie Törnström is an internationally award-winning artist specializing in creating fantasy horses in polymer clay, as well as an appreciated author and lecturer in communication and creativity. Her passion is horses and she follows an ancient tradition of horse artists. She says, ”Through my artistic creation, I want to give the feeling of being close to a horse and its healing ability, and show how wonderful and inspiring horses are.”

About the Bead: ”A Pegasus is a very shy mythological creature that was the messenger of the gods. It prefers to live alone, but if you are the one who is fortunate to find and manage to tame a Pegasus, you get a very faithful companion.” – EvaMarie Törnström

Så här skapade jag berlocken

Det var väldigt roligt att skapa dessa små hästar. Jag började med att skapa en litet original i form av en liten Pegasus. Sedan gjorde jag en silikonform med originalet som förlaga. Därefter började själva tillverkningen av de 100 små berlockerna, där varje är ca 4 cm i diameter.

Först konditionerade jag vit lera så den blev riktigt, riktigt mjuk innan jag noga passade in den i den lilla pegasusformen. Därefter fyllde jag på med en platta i form av en cirkulär cane i olika färger, jämnade till, patinerade och gjorde ett hål för bandet.

Vill du också ha en Bead of Courage?

Nu får vi hoppas att de säljer riktigt bra, så att de kan bli till nytta för barn som verkligen behöver det.

Klicka här om du är intresserad av att köpa en! Gillar du inte mina Pegasus-berlocker finns det många andra månadsberlocker från andra polymerlerekonstnärer att välja på.

Hästskulptur med nycklar och hänglås som står på ett bord i solskenet

7 jul 2019

Det här är Mambo No 5

by EvaMarie | posted in: konst | 0

Du som har följt mig genom åren vet att Mambo är en speciell häst för mig. När jag skapar en häst med det där lilla extra i form av karaktär får den namnet Mambo. Nu har jag kommit fram till Mambo No 5 – och eftersom det är ett porträtt av den ”riktiga” Mambo så lade jag naturligtvis ner lite extra möda på den.

Mambo No 5 finns på Rappestad Ridklubb och min dotter Tove är fodervärd till honom. Han är en mycket, mycket snäll häst och samtidigt mycket duktig i både hoppning och dressyr. Men även om han är lätt att rida så är det inte superlätt att verkligen komma i kontakt med honom så att han ger det där lilla extra. Om jag ska sammanfatta det så är han både komplex och mycket samarbetsvillig.

Det är därför som det finns en hel del spännande detaljer på just den här hästskulpturen. Tanken är att de ska symbolisera utmaningarna i att hitta rätt sätt att kommunicera med den här fantastiska hästen. Bland annat består hela manen och hela svansen av nycklar och lås. Och det gäller att hitta de rätta nycklarna för att det hela ska fungera…

Vit hästskulptur som föreställer Simon vid Rappestad Ridskola

30 jun 2019

Simon – en mycket snäll liten häst

by EvaMarie | posted in: konst | 0

Det är är Simon. Han är en av hästarna på Rappestad Ridskola och för många år sedan lärde han min yngsta dotter att rida. De är nämligen födda samma år – 1991. Nu är det mitt tvååriga barnbarn Elsa som både tryggt och glädjestrålande sitter på hans rygg.

När jag skapade Simon var det viktigt att skapa en häst med mycket kärlek. Men också med mycket bus – för det där med glimten i ögat finns också hos Simon även om han är en snäll, erfaren och duktig läromästare för de mindre ryttarna. Han är ju bara 123 cm i mankhöjd.

Hästskulpturen som jag skapade – och som är ca 20 cm hög – står precis som sin förebild stadigt på sina fyra ben och tittar förtröstansfullt framåt, nyfiken på framtiden och vad han ska hitta på tillsammans med sin nästa lilla ryttare. Runt honom virvlar man och svans i form av hjärtan. De symboliserar att det är just han som lärt så många små människor att finna glädjen i ridsporten.

1 2 3 4 … 65 »