Hästskulptur med fjärilar

Butterfly – en hästskulptur med blå fjärilar

posted in: konst 0

Jag skapar hästar av alla möjliga typer – och många kommer till av inspiration som jag får från något helt annat ställe än från själva stallet och kontakten med hästar.

Hästskulptur med fjärilarHästskulptur med fjärilar

En blå fjäril

Den här hästens inspiration kom från ett foto som kom förbi i flödet på sociala medier. Jag blev helt fascinerad av skönheten hos den här blå fjärilen och beslöt mig för att skapa canes – mönsterstavar – som liknande den fjärilens underbara vingar. Det som är så fantatiskt med canes är att de går att reducera – man skapar själva mönstret i ganska stor skala och sedan knådar man försiktigt ihop leran med alla dess färger så att själva mönstret blir allt mindre.

Hästskulptur med fjärilar

Canes – mönsterstavar

Det mönster som finns på hästens kropp kommer också från en cane som jag skapade i olika jordnära färger, avsedda att samspela med och lyfta fram de blå tonerna i fjärilen, så att de tillsammans skulle bilda en fungerande helhet.

Hästskulptur med fjärilar

Rund och god

Många tycker om mina runda hästar med korta ben. Och jag tyckte också att det skulle bli en perfekt bas för fjärilen – det blir en sådan härlig kontrast mellan den tunga, jordbundna hästen och de fjärilar som kan lyfta hur de vill. Och kanske lyfter de den här hästen också!

Butterfly finns också i shopen som du hittar om du klickar här.

Hästskulptur som ser ut som en påfågel

Påfågel

posted in: konst 0
Påfågel
En påfågel jag träffade i Cartagena i januari 2020

Jag tycker mycket om påfåglar. Och jag tycker mycket om hästar.

Hur skulle det bli om jag kombinerade en påfågel med en häst?

När jag hade funderat och vridit och vänt på det hela under några dagar kom jag fram till vad jag ville skapa: En vägghängd skulptur där påfågelssolfjädern sitter mot väggen och hästen kommer fram ur mitten av den.

Påfågel-canes

Canes – det är mönsterstavar som man kan använda för repetitiva mönster i leran. Tänk dig en sushi-rulle som skivas. Det blir samma ”mönster” på varje skiva.

Alltså byggde jag upp en cane som jag skulle använda till själva påfågelögonen.

Jag byggde också upp lite mindre canes som skulle likna de fjädrar som påfågeln har på själva kroppen.

Solfjädern

Jag började sedan med själva solfjädern, där jag monterade de ögon-canes som jag hade skapat på styva pinnar som jag klädde med gutonad lera. Jag blandade också till en brun lera som jag använde till de spretiga fjädrar som sitter mellan själva ögonen. Allt detta monterades på en platta av lera.

Hästskulptur som ser ut som en påfågelHästens kropp

Jag formade hästens kropp som om den vore en hopphäst som hoppade rakt ut ur solfjädern. Till huvud och framben använde jag blå och grön lera som jag tonade mot mörkt, nästan svart med tekniken skinner blend. Kroppen klädde jag med  de fjädercanes som jag skapat tidigare.

Spännande skapande

Det här var ett både roligt och spännande skapande eftersom det ställde så många olika krav på mig. Dels ville jag skapa känslan av ”påfågel” med både färger och rörelse – och dels ville jag skapa känslan av ”häst” med hästens specifika attityd och framtoning. Att få det att bli ett möte och samtidigt något som kändes naturligt och självklart trots att jag skapat en skulptur som visar något som inte alls finns. Eller snarare – som bara finns i fantasin.

Hästskulptur som ser ut som en påfågelFast nu finns den ju i verkligheten. Också.

Här hittar du Peacock i webbshopen.

 

Hästskulptur på vägg med kvistar som man och svans

Earth

posted in: konst 0

Kvistar på ett bordJag ville göra en hästskulptur som var riktigt nära jorden och naturen. För att nå fram till detta valde jag att använda riktiga grenar och kvistar som man och svans. Alltså gick jag ut i trädgården och letade efter torra fjolårskvistar. Att jag ville ha dessa ”gamla” kvistar var för att då har de torkat under en längre tid – jag kan känna om de är sköra, hur lätt de bryts av. Så tunna kvistar som jag valde kommer alltid att vara ganska ömtåliga, men på det här sättet kunde jag välja kvistar som tålde lite mer. Kvistar och en flaska med flytande polymerleraFör att ytterligare förstärka glans, färgernas djup och tålighet målade jag över kvistarna med ofärgad, genomskinlig och flytande polymerlera.

Hans med skyddshandske håller i en bit svrt leraJag band ihop de grövre kvistarna med ståltråd, och använde också tvåkomponentsleran Apoxie Sculpt för att göra det hela ännu stabilare. Vanlig polymerlera är nämligen lite flexibel även efter härdningen. Det är en stor fördel i många fall, men inte när man verkligen vill att något ska vara riktigt stabilt. Jag använder ofta Apoxie Sculpt för att stabilisera armaturerna inne i mina hästskulpturer.

Hand som håller i en cane - mönsterstav i polymerleraSedan var det dags att forma själva hästkroppen. Jag ville göra den rund, lite som jorden, och med ett huvud som var inte så lite egensinnigt. Till ytan på hästkroppen använde jag en cane som jag skapat för ett annat projekt. (Detta kommer du att få se i ett senare inlägg här på bloggen.) Och man och svans blev som sagt till av tunna kvistar, så att det liksom strålar om hästen.

Huvud på en hästskulptur med kvistar som manJag kallar den här hästen Earth, på grund av dess varma och jordiga färger och på grund av att den till stor del består av material direkt från naturen. Den är lite mer än 60 cm hög och kan med fördel monteras på en vägg. Det finns ett väggfäste på baksidan av hästens kropp.

Klicka här för att hitta Earth i webshopen.

Blå hästskulptur med vingar

En Blåvinge blir till

posted in: konst 0

Det är inte alla hästskulpturer som låter sig skapas snabbt och enkelt. De flesta tar några dagar att göra, men en del är lite mer motspänstiga än andra och tar ännu längre tid. Det här är berättelsen om hur Blåvinge blev till.

Vingar

Det började med att jag började fundera över vingar medan jag rensade vårens första ogräs i trädgården. Jag funderade kring hur man skulle kunna skapa riktigt uttrycksfulla vingar. Tunna vingar, men ändå kraftfulla. Vingar som en liten häst skulle kunna vinkla upp över huvudet utan att de gick sönder.

Sådana konstruktioner ställer en hel del tekniska krav. Att skapa skulpturer är inte bara att få konstnärliga idéer. det gäller också att hitta lösningar på olika tekniska utmaningar gällande själva utförandet. Även om polymerlera är ett fantastiskt material som är både starkt och flexibelt så klarar det inte  vad som helst. Jag funderade en hel del kring vad jag skulle använda för stomme i vingarna utanför att det skulle bli för klumpigt. Slutligen fastnade jag för tunn aluminium-mesh från Biltema, sådan som man använder när man fusklagar rosthål i bilar 🙂

Så jag skissade på en vinge och klippte ut den i det tunna aluminiumnätet. Den här gången tänkte jag använda mig av en annan lera än vanligt – Super Sculpey. Sculpey är en lera som är lite mjukare än den Fimo Professional som jag vanligen använder. Det är lite mer formbar, och just därför lite enklare att skulptera med (som namnet antyder).

Jag klädde in aluminiumnätet i tunna lager av lera, formade linjer och tonade med olika blå nyanser av Pan Pastels.

In i ugnen

Sedan monterade jag med stor försiktighet vingarna på en häst, också den formad i Super Sculpey, och därefter blev det dags för härdning i ugnen. Eftersom vingarna var så känsliga innan härdningen, när leran fortfarande var mycket mjuk, tog jag hjälp av en annan hästskulptur. Den fick följa med in i ugnen för att stötta upp vingarna under själva härdningen.

Ut ur ugnen

Det var med stor spänning jag följde härdningen. Skulle det fungera?

Det såg faktiskt ut så. Efter 30 minuter tog jag ut den lilla hästen och dess kompanjon och lät dem svalna. Jag kände försiktigt på vingarna och kände mig nöjd. De verkade hålla bra. De kändes stabila. Jag tog tag i hästkroppen för att lyfta in den på ateljébordet och göra de sista små justeringarna.

Då.

Kras!

Vingarna lossnade och föll av!

Jag försökte limma tillbaka dem, men leran var porös och spröd och föll i allt fler bitar ju mer jag försökte laga den. Det var bara att ge upp.

(Till Sculpeys försvar kan sägas att jag möjligen härdade vid lite för hög temperatur, jag härdade vid samma temperatur som jag bruka härda Fimolera i.)

En vecka senare

När något inte fungerar på det här sättet ska man inte försöka direkt igen. Risken är då att man är så frustrerad att man liksom stressar och gör något annat eller samma fel igen. Det är bättre att låta det hela vara, att fundera och att gå igenom alla procedurer om och om igen i huvudet, så att problemen är lösta när man försöker igen.

Nytt försök

Så under påskhelgen 2020 gjorde jag ett nytt försök. Den här gången med vit Fimo Professional. Den här gången gick det mycket bättre redan från början. Det är ju nästan sjävklart, för jag hade ju redan repeterat en gång och dessuom tänkt igenom procedurerna extra noga. Den här gången visste jag vad jag inte var riktigt nöjd med förra gången och kunde faktiskt skapa ett par ännu snyggare (i mitt tycke) vingar.

Jag monterade dem på hästen och började jobba upp nyanserna med lager på lager av Pan Pastels i olika blå och grå nyanser. Det är fantastiskt så bra de här pigmenten samspelar med sig själva och med leran och hur det liksom skimrar genom de olika lagren.

Samma kompishäst följde med in i ugnen även den här gången och gjorde ett lika bra jobb som förra gången.

Hopp och framtidstro

Det var med stor spänning som jag tog ut hästarna ur ugnen och lät dem svalna. Så här långt hade det ju gått bra förra gången också.

Men den här gången höll vingarna – den här gången blev det en lyckad liten Blåvinge! En liten häst som sprider hopp och framtidstro.

Hoppas att du tycker om den. Klicka på bilderna så blir de större.

Blå hästskulptur med vingar Blå hästskulptur med vingar Blå hästskulptur med vingar Detalj av blå hästskulptur med vingar Detalj av blå hästskulptur med vingar Blå hästskulptur med vingar Blå hästskulptur med vingar Blå hästskulptur med vingar Blå hästskulptur med vingar

Blå hästskulptur som ser ut som ett coronavirus

En mycket fundersam liten häst

posted in: konst 0

Som konstnär skapar man inte bara bilder och konstverk som är till för att tilltala andra. Man tolkar och kommenterar också det som händer i världen runt omkring en.

Och just nu är världen lite i gungning.

Huvudet på en blå hästskulptur som ser ut som ett coronavirusSom hästkonstnär reagerar jag genom att skapa en speciell liten häst som speglar och tolkar det som händer just nu. Det som upptar så många månniskors tankar.

På hästars magiska sätt har den redan gett mig tröst. Den säger till mig: ”I framtiden, när du tittar på mig, kommer du att minnas 2020. Inte bara det som kändes svårt, utan också all kärlek och allt det fantastiska som medmänniskor skapade tillsammans genom att stötta och hjälpa varandra genom en tid när mycket kändes osäkert.”

Den här hästen kommer du inte att hitta i webshopen, Den är inte till salu. För den är min. Den är mitt eget minne av den tid som är just nu.

Man ska inte ha alla hästar hemma

posted in: konst 0

Huvudet på en hästskulptur som en får en kramNu är det äntligen dags för årets ”Man ska inte ha alla hästar hemma” vilket innebär att det är halva priset på de flesta av hästarna i webshopen.

Några få har inte fått någon prissänkning alls – och några få har mer än 50 procent lägre pris.

Först till kvarn

Sitande skulptur av en hästSom vanligt är det först till kvarn som gäller – eftersom alla hästskulpturer och tavlor är unika finns de bara i ett enda exemplar.

T-shirtarna är prissänkta med 100 kronor – och de kommer inte att kunna ta slut eftersom jag trycker upp efter hand som beställningarna kommer in.

Klicka här för att komma till webbshopen. Om den häst du vill ha redan är såld står det ”Slut i lager” med rött när du klickar på den.

Hästskulptur i polymerlera

Curiosity

posted in: konst, Kreativitet 0

Hoppande häst - skulptur av polymerlera - meetingpriset till Linköping Horse ShowUnder två år har jag skapat meetingpriset till Linköping Horse Show. ´Till höger och till vänster ser du hur dessa hästar har sett ut. För att ge den speciella särprägeln använder jag mig av en teknik där jag först skulpterar en häst som sedan draperas i överlappande lager lera i olika  färger.

Testversionen

Men du har kanske inte sett Curiosity. Curiosity är nämligen den hästskulptur där jag provade den här tekniken för första gången. Han är en härlig, lite uppnosig filur som står stadigt på sina stora fötter. Tittar man tillbaka på honom ser det nästan ut som om han lite trotsigt undrar vem du egentligen är.

Blinkade han åt mig?

Det var mycket spännande att skapa honom, för jag anade att det här arbetssättet skulle ge lite extra liv till hästskulpturen. Och det är så underbart när det som man har planerat blir verklighet!

Först skapade jag en ganska enkel hästform och sedan blandade jag till lera i intressanta nyanser. Sedan började jag applicera leran, började uppifrån och jobbade mig neråt/bakåt. Och för varje färgrikt lager lera blev den lille allt mer levande – frågan är om han inte till och med blinkade med ena ögat åt mig när han skulle sättas in i ugnen för den slutliga härdningen.

Fler bilder på Curiosity hittar du på hans sida i webbshopen. Klicka här.

Mer bilder på Instagram och Facebook

Om du vill se fler bilder från mitt arbete i ateljén – titta in på Mosebackes Instagram eller Facebook. Där kommer de där oftast färgrika ögonblicksbilderna av vad som händer just nu…

Huvudet på en hästskulptur som en får en kram

Kram!

posted in: konst 0

Händer det att du behöver en kram ibland? Eller att du delar ut en kram till någon som behöver det?

Funderar man lite på vad en kram är så är det en liten stund av närhet med en annan varelse. Oftast är det vi människor som kramar varandra – för att vi är glada, för att vi är ledsna, för att vi vill trösta någon annan som har det svårt. När du tänker efter så är kramen väldigt helande – när du är nere och får en kram är det som om du omedelbart får lite mer styrka att orka med det där svåra som du är mitt inne i just då.

Hästkulpur som får en kramÄven djur kramas

Och det är inte bara människor som kramas – visst är det så att dina djur också kan krama dig på sina egna sätt: Din hund när den sätter sig nära intill dig och ger dig en liten försiktig slick på kinden, din katt när på katters vis respektfullt tittar bort samtidigt som den stryker sig mot ditt ben och din häst när det böjer ner huvudet mot dig och ofta frustar lite mjukt.

I den här skulpturen har jag försökt att visa hästkramen. För den är mycket speciell. Det är något som går utanför den vanliga kramen – det är nämligen så att hästar har magiska krafter: De kan hela människor och de kan ge tröst till de människor som behöver det.

”Hästen räddade mitt liv”

En fantastisk – och helt sann – berättelse om hur en häst räddade Tims liv kan du lyssna till genom att klicka här i Verkligheten i P3.

Kram

Naturligtvis har jag försökt att förmedla det här genom en hästskulptur som heter Kram”.  Kram är inte bara en trygg och stolt häst med man och svans som tonar från rött till gult. Han har även med sig en liten människa som får styrka och värme ur kramen.

Här hittar du Kram i webshopen.

Skulptur med liten figur som vilar på en hästrygg

Vad är lycka?

posted in: konst 0

Hästskulptur med liten figur på ryggenDet finns något som i stort sett alla människor strävar efter.

Att vara lycklig.

Men det är inte alla som lyckas med det. En stor anledning kan vara att lyckan inte alltid finns där vi oftast letar efter den. Många söker efter lyckan i form av pengar, status, prylar, befordran med mycket mera. Och det kan stämma att detta kan göra en människa lycklig på kort sikt, men det innebär inte att de lyckligaste människorna är de som har mest pengar, mest grejer och mest statusfyllda jobb. Lyckliga människor kan finnas i stort sett överallt, även under de mest knappa och svåra omständigheter.

Lycka är alltså något som finns inom dig, något som du aktivt är med och skapar. Just hur detta går till varierar naturligtvis från person till person, men ofta handlar det om att våga känna efter, att ta tillvara de där små stunderna i livet. Att vara närvarande. Att varje dag hitta de där små glimtarna och njuta av dem. Vara tacksam för att de finns. Ett leende från en främling i matvaruaffären, en vacker solnedgång, smaken av nybryggt kaffe, glädjen av att kunna hjälpa någon annan med en småsak eller att klappa en spinnande katt. Eller något helt annat.

Hästskulptur med liten figur på ryggenDet är svårt att beskriva lycka, och det är ännu svårare att försöka förmedla den i form av en skulptur. Ändå försökte jag. Och skapade den här lilla figuren som tryggt och avslappnat vilar på ryggen av en skimrande häst. När jag skapade den kände jag också lugn och lycka, och när jag betraktar den upplever jag hur jag liksom andas ut, hur jag blir påmind om att det viktigaste i livet sällan är sådant som kan köpas för pengar.

(Dock går just den här lyckan att köpa för pengar – du hittar Lycka i webshopen genom att klicka här.)

Hästhuvud i polymerlera

Narciss – en skimrande häst

posted in: konst 0

Hästskulptur i polymerleraDet här är en häst som är fullständigt medveten om att han är vacker. Därför är han inte särskilt intresserad av att sällskapa med andra hästar, han är rätt nöjd med att sällskapa med sig själv. Bäst tycker han om när han finner en källa, vattenpöl eller vattenho där vattnet är alldeles stilla och utan krusningar. Då närmar han sig vattnet sakta, nästan andäktigt och spelar sig noga i vattenspegeln innan han sänker mulen för att dricka. Sedan vänetar han tills vattnet har stillnat igen, beundrar sig själv ett slag, och däreftr händer det att han blåser på vattnet så att det bildas ringar innan han återigen inväntar den klara spegelbilden.

Narciss har syskon

Narciss är bror till Feeling och Hello. När jag kallar hästar för syskon innebär det att jag har skapat dem ungefär samtidigt och har använt ungefär samma tekniker för att skapa mönstren på dessa hästar. Dock blir de aldrig någonsin identiska – varje Mosebacke Häst är alltid helt unik.

Bladkoppar under transparent lera

Den här tekniken går ut på att först kombinera olika färger av leran, i det här fallet främst blå-gröna nyanser, till ett ganska tunt och flexibelt ark. Ovanpå detta ark lade jag försiktigt på ett tunt lager av bladkoppar. När det hade klibbat fast ordentligt i den mjuka leran körde jag försiktigt arket genom pastamaskinen, denna gång på en ännu tunnare inställning. Detta fick bladkopparen att krackelera på ett (som jag tycker) mycket intressant sätt. Därefter gav jag arket ännu lite mer färg med hjälp av några droppar alcohol ink. När detta hade torkat lade jag ett tunt lager av transparent lera över det hela.

Problemet är bara att den transparenta leran inte är transparent innan den är härdad. Medan man arbetar med den är den vit. Så från och med det att jag lade den transparenta leran över mitt färgskimrande ark med lera hade jag ingen större kontroll över hur det färdiga resultatet skulle bli.

Så jag byggde på, fokuserade på formen, på uttrycket, på dimensioner och balans. Jag jobbade med något som såg vitt ut, och jag undrade hela tiden hur slutresultatet skulle bli. Skulle färgerna matcha med varandra? Skulle de bli för bleka? Skulle de bli för kraftiga? Skulle färgerna följa hästens form på ett bra sätt eller skulle de liksom motverka slutresultatet?

En skimrande häst

Hästhuvud i polymerleraNarciss är skapad i polymerlera i dova blå-gröna toner med inslag av krackelerad bladkoppar som skimrar till, särskilt mycket i vissa vinklar.

Vill du se honom i webbhopen så finns han här: https://www.mosebackeord.se/product/narciss/

1 2 3 4 66