Inte tillräckligt stabil

Inte tillräckligt stabil

posted in: Kreativitet | 0


Jag skapade huvudet och hovarna i polymerlera. När de väl var klara och härdade så monterade jag dem på själva häst-armaturen och började långsamt bygga upp hästens kropp med tyg i lager på lager. Jag lade någon timme om dagen på detta för att låta de olika skikten torka ordentligt innan jag gick vidare.

Under hela veckan har det också strömmat olika idéer genom mitt huvud kring hur själva ytan på hästen ska se ut. Idé efter idé har jag noga provat i olika färger och former med mitt inre seende, jag har provat olika tekniker och skapat olika typer av tekniska lösningar. Men inget har känts riktigt rätt. Jag tror att ungefär nio olika och noga genomtänkta idéer nu ligger i en liten skräphög någonstans inne i min hjärna.

I fredags blev hästens kropp äntligen klar och jag tittade stolt på den där den stod på ateljébordet.

Det var troligen just att hästen blev färdig i formen som satte riktig fart på idéerna, för när jag vaknade på lördagsmorgonen visste jag äntligen hur hästen skulle se ut. Jag låg kvar en lycklig halvtimme i den goda sängvärmen, tittade på solskenet som strömmade in genom fönstret och planerade utseende, arbetsgång och tekniker i detalj.

Så gick jag upp och åt frukost, fortfarande med glada förväntningar på hur jag skulle jobba vidare med hästen under dagen. Då svimmade den och trillade ner från ateljébordet.

Jag insåg att jag hade gjort för klena ben i förhållande till dess tyngd. Nu måste jag hitta på ett sätt att stärka upp den innan jag går vidare. Troligen får det bli någon form av stålram på insidan av benen och under själva buken. Och sedan får jag skruva fast hovarna i en bottenplatta så att de inte kan glida isär. (Och jag som hade planerat att göra de allra gulligaste små hästskorna…) Benen kommer alltså att bli tjockare än vad jag tänkt mig från början. Men det kommer också att bli bra.

Men det är så här det är att hela tiden utmana gränserna och sällan göra samma sak flera gånger. Nu har jag den mödosamma vägen lärt mig det jag borde ha förutsett – att när jag går upp rejält i storlek måste jag också gå upp rejält i stabilitet för armaturen.

Leave a Reply