Hästhuvud - detalj ur större tavla "Whirlwind"

Whirlwind som tavla

posted in: konst | 0


Tavla med stegrande häst i klara färger - Whirlwind
Det har varit väldigt roligt att måla en tavla – särskilt som det var så många år sedan som jag satte en pensel fylld med färg mot den duk. Det kändes nästan högtidligt på något sätt, samtidigt som det var oerhört spännande att se hur det skulle gå. Jag är ju inte van att kunna sätta dit en färgklutt exakt där jag vill – och det till och med ganska set i själva målningen. Det kan man inte alltid göra med leran. Där måste jag redan från första början ha planerat allt i detalj.

Möjligheter och svårigheter

Det är nämligen det som är den stora möjligheten – och svårigheten – med polymerlera. Eftersom färgen finns i leran så är den stora tekniska utmaningen att ”måla” samtidigt som du skulpterar. Det finns mängder – vi pratar hundratals – med olika tekniker för att kunna skapa de mönster och effekter som man är ute efter – och så finns det naturligtvis stora möjligheter att hitta på egna. Eller egna kombinationer och tolkningar av sådana tekniker som redan finns. Samtidigt så blandar man i själva leran till sina egna nyanser och skiftningar på ungefär samma sätt som man blandar till egna nyanser i akvarell- eller oljefärg. Fast med lite andra möjigheter och begränsningar.

En helt ny utmaning

Den här hästen var inte bara rolig att måla för att det var så länge sedan som jag målade. Den var också rolig att måla eftersom den innebar en för mig helt ny utmaning: Att måla en häst med utgångspunkt från en av mina egna skulpturer.

Jag valde just Whirlwind för att den hade mönster och färger som symboliserade rörelser och energi. Så jag ville måla en häst som också hade mycket rörelse och energi – och samtidigt följa de färgkombinationer som jag hade valt till lerhästen.

Att skapa en bakgrund

Det var också mycket spännande att skapa en bakgrund till själva hästen. När du skulpterar en häst fokuserar du ju helt och hållet på själva hästen, på det uttryck som du vill förmedla med färg och form. Du har ingen aning om – och har ingen möjlighet att påverka – den omgivning som den sedan kommer att vistas i. Vilket är befriande – eftersom du inte vet behöver du inte bry dig.

Här fick jag både möjligheten och utmaningen att skapa en bakgrund som måste samspela med hästen. Den ska ligga i en färgskala så att den dessutom framhäver det centrala motivet – själva hästen. Och här vill jag också få bakgrunden att ytterligare understryka energin och det som virvlar och sprakar.

Det här var roligt – det blir fler tavlor!

Eftersom det var så roligt – och eftersom jag tycker att det är väldigt spännande att utvecklas och prova på nya uttrycksformer så tänker jag fortsätta att måla tavlor baserade på mina hästar.

Har du något förslag på vilken av mina hästar som jag ska ta mig an nästa gång?

Påbörjad tavla med stegrande häst

Nu börjar man kunna ana en häst

posted in: konst | 0


whirl07Då har det äntligen blivit dags att börja med att måla själva hästen. Jag måste erkänna att jag är lite nervös, det var många år sedan som jag målade något senast, men ändå känner jag krav på mig att det här måste bli bra.

Jag gör på samma sätt som med bakgrunden – jag börjar med att visa former och rundning med utspädd färg. Det hjälper mig att hitta rätt i intention och proportioner. Det svåra kommer när jag ska lägga till färgen på hästen – den ska ju likna Whirlwind…

WhirlwindÄn så länge känner jag mig dock rätt nöjd. Det finns fortfarande chanser att den ska kunna bli bra. Hjärnan jobbar på för fullt med att försöka klura ut hur jag ska göra med de linjer och streck som virvlar runt på originalets Whirlwind.

Det slutliga resultatet kommer i ett blogginlägg på söndag, så håll utkik då.

Och håll tummarna!

Bakgrunden målad till en hästtavla

Fortsätter med bakgrunden till hästtavlan

posted in: konst | 0

Påbörjad bakgrund till en hästtavla
Här har jag börjat med att lägga till de lite starkare färgerna. Jag tar de mörkaste partierna först.

I förra blogglägget såg du hur jag lade lite grundfärg på bakgrunden till hästtavlan, så att jag skulle ha en susning om hur färger och proportioner förhöll sig till varandra.

Nu är det dags att måla bakgrunden ”nästan-klar”. Helt klar målar jag den inte förrän hästen är på plats.

En svart kattunge som tittar på en burk med akvarellpenslar

Med lite hjälp från en kattunge

posted in: konst | 0


Jamen då fortsätter vi väl med att se hur det går att göra en målning av en häst.

Som du ser på bilderna har jag nu överfört skissen till en duk.

Tunna svarta linjer på en canas som visar konturerna av en stegrande hästNu är det dags att börja skapa bakgrunden. Eftersom själva hästen ska vara färgstark och virvlande så måste också bakgrunden på något sätt svara upp mot det. I och för sig skulle jag ju kunna få en bra effekt om jag målar dit en mycket naturalistisk och vacker bakgrund i form av gröna vidsträckta fält med en inramning av vackra skogar, men jag har valt att skapa något som matchar hästens färger och rörelse.

På den här första bilden har jag bara lagt upp ungefärliga färger och områden för dessa med utspädd färg. Det handlar för det mesta om blått bakom själva hästen men också gröna och olika röda toner för att ge liv, rörelse och former som får betraktarens egen fantasi att skapa en känsla och ett sammanhang.

Början till en tavla - bakgrunden målad med utspädda färgerI nästa blogginlägg kommer du att få se hur jag fyller på med skarpare, tjockare och klarare färger för att göra bakgrunden ”nästan-färdig”. Exakt hur jag vill ha bakgrunden kommer jag inte att kunna se eller bedöma förrän jag har själva hästen på plats och kan se vad som behöver läggas till.

Katten då?

Jo, det är vår nya lilla familjemedlem som heter Björne. Eller egentligen heter han SE* Winterpaw’s Ironhide för han är en sibirisk katt som kommit till oss ända från Borlänge i Dalarna. Han är bara sexton veckor gammal och ett riktigt litet underbart busfrö som är nyfiken på allt och med överallt. Just nu kollar han noga in mina penslar och bedömer kvaliteten på dem, jag gissar att han funderar över vilka som kan vara lämpliga att tugga på.

Blyertsskiss av en häst som stegrar sig

Kan jag måla?

posted in: konst | 2

Jag har inte målat på flera år. Faktiskt inte sedan 2011, då jag började med polymerlera. Så det här är verkligen en utmaning.

Den här helgen var jag på Sweden International Horse Show och mitt under en prisutdelning kom en idé flygande och landade med full kraft inuti mitt huvud:

Jag ska måla tavlor som föreställer mina lerskulpturer, fast (naturligtvis) skruva dem lite till.

För mina hästskulpturer är ju en sorts porträtt av riktiga hästar, även om de oftast är lite smått ”skruvade”. Vad händer om jag gör en tavla som skruvar vidare?

Du ska få följa den här tavlan medan den blir till i ett antal blogginlägg. Förebilden är ”Whirlwind” – så det enda som vi vet just nu är att det kommer att bli en virvlande häst med många färger.

Idag ser du den första skissen på vanligt A4-papper. Prickarna och strecken är hjälpmedel för att få hästens ben proportionella mot sig själva, så att säga. Strecken (benen) och prickarna (lederna) följer inte riktigt benstommens form, utan bara nästan. Här är som sagt huvudsaken att få till proportionerna.

Tror du att jag kommer att lyckas? Kommer det att bli en tavla?

Whirlwind

posted in: konst | 0

Som en virvelvind kom hon till mitt ateljébord – Whirlwind.

Ibland är det jag som planerar vad som ska hända och hur mina hätskulpturer ska se ut. Ibland är det de själva som bestämmer. Whirlwind är ett exempel på detta.

Jag satt där i mina tankar och funderade, ritade och skissade på färger för att hitta en intressant färgskala att ge till den lilla hästen. Jag funderade också på om och hur jag skulle dela in den i olika, väl avgränsade fält med olika färger och hur de skulle samspela med varandra.

Jag började plocka bland färgerna (jag använder alltid Fimo Professional True Colors eftersom de är rena färger som jag kan blanda med varandra till vilken färgnyans som helst). Snart hade jag blandat till en ”mjuk” svart och en rödaktig och en blåaktig nyans som jag gillade och som samspelade på ett bra sätt.

Och det var nu som hästen tog över och formade sig själv. Den bad om lite grönt, lite gult och lite skimmer innan jag fick order att skapa tunna och liksom randiga skikt av färger som jag formade runt själva grundformen.

Och hästen hade rätt. Det blev en intressant skulptur som har en rörelse framåt, även om en hästskulptur naturligtvis står stilla. Titta också på ansiktsuttrycket! Den har verkligen något i sikte. Vad tror du att det är?

Drama Karma

posted in: konst | 0


Jag tycker mycket om att leka med färger – både mer subtila sådana och sådana som är starka och dramatiska.

Drama Karma tillhör de starka och dramatiska hästarna. Hon är 22 cm hög och skapad i polymerlera över en bas i betong (som naturligtvis också är min design). Jag har använt polymerlera i färger från nästan svart över orange och magenta och upp till huvudet som är porslinsvitt.

Tekniken för att göra den här toningen mellan färgerna i leran kallas för Skinner blend och går till så att man upprepade gånger ”manglar” lera i flera färger genom valsarna på en pastamaskin. För varje gång viker man lerskiktet dubbelt och manglar igen. Och igen.

Så småningom är övergångarna mellan färgerna jämn och det är dags att applicera skiktet på hästfomen. Därefter skulpterar jag fram det uttrycksfulla ansikten innan hästen härdas.

Bild på mayatemplet Chichen Itza

Kreativitet från Karibien


Jag har den stora förmånen att ha ett helt vanligt jobb på dagarna. Det ger både trygghet och glädje till mitt skapande eftersom jag aldrig behöver skapa något som jag inte själv gillar bara för att tjäna pengar på det så att jag kan betala mina räkningar.

För mig är drivkraften kreativitet. Jag vill utforska nya saker, jag vill skapa nytt och jag vill ständigt inspireras från olika områden och kulturer. Det ger mig den energi som sedan kommer ut i form av de konstverk som jag skapar.

Fyll på med energi

Samtidigt gäller det att fylla på med energi då och då så att inspirationen och kreativiteten får näring och orkar komma igång. För det är inte alltid en enkel process. Ibland känns det som om alla idéer sitter fast och man inte klarar av att tänka nytt hela tiden.

Då är det fantastiskt att kunna umgås med andra polymerkonstnärer i det globala nätverket. De flesta av mina polymerlerevänner är faktiskt amerikaner och det ger en sådan boost åt kreativiteten att umgås med dem och bara nörda ner sig i lerans alla möjligheter under en längre tidsperiod.

2018 Western Caribbean Cruise

Jag gav mig nyligen den här möjligheten när jag i början på november deltog i Christi Friesen’s 2018 Western Caribbean Cruise tillsammans med ett tjugotal andra polymerlerekonstnärer från USA och Australien. Upplägget på en sådan här kryssning är att vi har ett konferensrum på en kryssningsbåt där var och en har sin egen arbetsplats. Kursledningen håller med allt material och den här gången var instruktörerna de underbara Christi Friesen och Jana Roberts Benzon. Klicka på deras namn här i texten för att komma till deras hemsidor och se alla rent-ut-sagt-fantastiska konstverk som de skapar!

Tre pass med workshops varje dag

Varje dag var uppdelad i tre pass med workshops: Ett förmiddagspass fram till lunchuppehållet, ett eftermiddagspass fram till middagsuppehållet och så ytterligare ett pass på några timmar efter middagen. Under så gott som alla dessa pass (ja, de var och tog sig lite välförtjänt sol några gånger) fanns instruktörerna på plats och visade generöst sina tekniker och gav råd och vägledning till oss deltagare. Vi var också många som använde oss av möjligheten att gå i land för att inspireras av den lokala kulturen på de platser och de olika länder som vi besökte, något som avspeglades i den konst som vi sedan skapade under de följande arbetspassen. Själv har jag fått med mig mycket tankar och idéer från kulturen, naturen och historiken kring Mayaruinerna Chacchoben och Chichen Itza.

Sharing is caring

Allt i en mycket positiv anda – ”Sharing is caring”. Vi deltagare samarbetade mycket med varandra och delade generöst med oss av våra egna erfarenheter, tankar, uppmuntran och tips. Exempelvis hade vi en kväll ett mycket givande samtal kring våra skissböcker. En kille visade sin skissbok som till mycket stor del handlade om hus och de konstnärliga möjligheterna han såg i just formen av ett hus. En tjej visade sin skissbok och vi förundrades över hur de allra första skisserna hos henne ofta blev just som det slutliga konstverket. Jag drog lite efter andan när jag såg sambanden och öppnade sakta min egen skissbok. Som visade skisserna till ett hus fyllt med hästar och där den allra första skissen var i stort sett komplett…

Att använda den insamlade inspirationen

Nu är jag tillbaka i vardagen igen och försöker hitta tid till att använda mig av all inspiration och alla idéer jag samlat på mig under den här fantastiska resan. Inte bara vad jag lärt mig av de underbara polymerlerekonstnärer som jag umgicks med 24/7 under mer än en vecka – också den inspiration som jag samlade in från kultur, muséer, konstgallerier och konsthantverkare i Miami, Key West, Honduras, Belize och Mexico.

Tack alla vänner för en fantastisk kryssning som verkligen gav energi till kreativiteten!

Paradisets häst som står i morgonsolen och sträcker på sig

En häst från Paradiset

posted in: konst | 0


Den här hästen – Paradisets Häst – är byggd på en grundform som jag har tagit fram under det senaste året.

Och nu ska du få veta en hemlighet: Det är egentligen inte en häst som är själva grundformen. Idén kom från de kycklingar av rasen Liège Fighter som jag kläckte fram i våras. När de var nykläckta hade deras kroppar just den formen som jag sedan utvecklade vidare till en bas som jag sedan skapat många olika hästar på.

Just den här hästen har har mycket med paradiset och paradisisk glädje och tro på framtiden att göra. Den var dessutom väldigt rolig och inspirerande att skapa. När man jobbar i polymerlera så jobbar man ju med färgerna direkt i leran – det är inget som man målar på i efterhand. På den här hästen skiftar färgerna över mättade och jordnära toner med hjälp av en teknik som kallas för Skinner Blend, men ryggen visar på dess hemlighet: Att den på insidan är av skimrande guld. (Det är bladguld som fått krackelera över ett komplicerat mönster som skapats i leran.) Dessutom är blixtlåset som ramar in bladguldet ett äkta Gusum blixtlås – från fabriken i Gusum som inte längre finns.

Tack alla för underbara Östgötadagar!

posted in: Utställning | 0


Under första helgen i september varje år är det Östgötadagarna då företag runt om på Östergötlands landsbygd öppnar upp för besökare.

Naturligtvis deltog jag med mina hästskulpturer – och jag har haft ett par rent fantastiska dagar där jag hade nyfikna och intresserade besökare i stort sett under hela öppettiden 10-16 som ville veta mer om polymerlera och om mitt konstnärskap.

Jag fick väldigt många positiva kommentarer om mina hästskulpturer. Det är så otroligt givande att få reda på vad andra ser i skulpturerna och vad man gillar. Jag fick många tilfällen att berätta om vilka olika tekniker som jag använt vid olika tillfällen. Det var inte många som kände till polymerlera innan – och att färgen finns i leran redan från början. Jag brukar beskriva det som att man målar tredimensionellt.

Bland annat skapade jag en komplex cane (mönsterstav) under söndagen och fick därmed tillfälle att inte bara visa hur man blandade till olika nyanser från grundfärgerna av FIMO Professional (den typ av lera som jag använder) utan jag kunde också visa hur man gjorde toningar med Skinner blend-teknik och hur man byggde upp och reducerade själva mönsterstaven.

Du hittar fler bilder från de här härliga dagarna både på min Facebooksida och på mitt Instagram.

Är du intresserad av att köpa hästskulpturer klickar du på Webshop i toppmenyn på den här sidan. Du kan också specialbeställa en Mosebacke Hästskulptur till dig själv eller som en gåva till någon du bryr dig om.

1 2 3 4 5 6 65