Jupiter

Jupiter

posted in: konst | 0


Du känner säkert till den randiga jätteplaneten Jupiter, den femte planeten från solen. Jupiter är en gasjätte (består alltså av gas – mest väte och helium men också metan, ammoniak, deuterium, etan och vattenånga) och är den största planeten i vårt solsystem. Namnet kommer från den romerska mytologins största gud Jupiter, som ar gudarnas konung.

I min version av Jupiter finns också den mytomspunna röda fläcken med. Fast jag har med många fläckar – jag tror nämligen att det finns många fler, det är bara det att vi inte ser dem just nu.

Något annat som Jupiter är känd för är sina ringar. De är mörka och därför svåra att se, just därför upptäcktes de inte förrän 1979. Kanske har du också svårt att se dessa fyra ringar? Oroa dig inte, de finns där även om de inte syns.

Det var väldigt roligt att hålla universum i sina händer när jag skapade den här versionen av solsystemets största planet. Den har dessutom 63 månar! Om det blir du som köper Jupiter kan du placera 63 små stenar och gruskorn runt Jupiter så blir han komplett!

Unicorn Dream

Unicorn Dream

posted in: konst | 0


Vem har inte drömt om en enhörning? Sagans häst med magiska krafter. Eller snarare är det hornet som har magiska krafter, som kan hela, rena och till och med väcka döda till liv. Enhörningen symboliserar kärlek och godhet – “Allt det goda du sår får du igen”.

Inte undra på att jag ville skapa en enhörning!

En enhörning är ju en magisk häst – och själva skapandet kände också magiskt. Jag ville ha med det ljusa för att symbolisera just det ljusa och goda. För att den skulle skimra – vilket visar att den har magiska krafter på riktigt – tonade jag in gyllenskiftande lera i den vita leran.

En del av sägnerna kring enhörningen säger att hornet var mörkast i botten och sedan blev allt ljusare mot spetsen.

Jag lät det inte stanna bara vid hornet, utan jag har med hjälp av en teknik som kallas “Skinner blend” låtit leran över hela den lilla hästen tona från mörkast längst ner till ljusast längst upp. Även den långa och böljande manen och svansen tonar över samma skimrande färger och ger helhet och symmetri.

Som jag skrev i början är det här en mycket speciell häst för mig. Jag lade ner mycket arbete på att skapa ett personligt och uttrycksfullt ansikte – och som så många gånger när jag skapar så händer det att den lilla hästen börjar hjälpa till. Just den här gången är jag säker på att den gav mig ett uppmuntrande och vänligt leende som tack för att jag skapade den.

Påfyllning av inspiration

Påfyllning av inspiration

posted in: Inspiration | 1


Den svenska vintern är ibland rätt mörk och grå. Då behöver man livas upp lite med inspiration och färger. Eftersom jag är med i SMHIs konstförening så tog jag chansen att följa med på ett besök hos författaren och konstnären Melker Garay i hans ateljé i Norrköping.

När man gör ett besök hos en konstnär så vet man att man kommer att möta en personlighet, men man vet inte riktigt vilken personlighet. Kommer det att vara en svartklädd person som tar sig själv på mycket stort allvar? Kommer man att möta ett spralligt och sprudlande energiknippe som tar det mesta i livet inte bara med en utan med flera klacksparkar?

Eller nägot annat.

Vi möttes av en vänlig och korrekt klädd man som dessutom hade lärt sig att brygga kaffe, bara för vår skull. Omgivna av hans stora tavlor i brusande och flödande färger berättade Melker sin historia. Om hur han som liten pojke kommit till Sverige från Chile. Hur han valt att gå sina egna vägar genom livet. Hur han studerat både nationalekonomi och filosofi. Och om hur han slutligen bestämde sig för att börja skriva, med stor precision och lågmält, om de stora frågorna i livet. Och hur han startade kultursidan Opulens.

Men orden behövde kompletteras med något – och Melker började måla. Sprakande, fantastiska och vad jag skulle vilja kalla halvabstrakta tavlor. För i många av dem kan man ana figurer och varelser – inte sällan fågelliknande sådana som mycket tydligt har något att säga till betraktaren. Och eftersom min blick är som den är upptäckte jag naturligtvis ett par hästar i en av tavlorna…

Melker Garays konst är mycket tilltalande och man vill gå omkring länge bland hans stora dukar. Stanna framför någon och låta ögonen följa flödet av färger, linjer och rörelser. Gå tillbaka och återupptäcka en duk man tittat på tidigare – fast på ett nytt sätt för man har fått nya insikter när man sett ännu fler verk.

Jag har under många år arbetat nära eldsjälar i form av entreprenörer i den högteknologiska världen. Med startups och innovationer i Science Park Mjärdevi. Jag kände en hel del av samma förhållningssätt och samma vibbar i den här ateljén. Jag upplevde att Melker hade just det där positivt stolta och nyfiket entreprenöriella förhållningssättet till det han gör. Och jag tror att det är just det som gör honom både modig och unik i sitt bildskapande. Han går helt enkelt sin egen väg, han tror på sig själv och han vet att det är genom att vara genuint sig själv som han lyckas.

Whirlwind som tavla

Whirlwind som tavla

posted in: konst | 0


Tavla med stegrande häst i klara färger - Whirlwind
Det har varit väldigt roligt att måla en tavla – särskilt som det var så många år sedan som jag satte en pensel fylld med färg mot den duk. Det kändes nästan högtidligt på något sätt, samtidigt som det var oerhört spännande att se hur det skulle gå. Jag är ju inte van att kunna sätta dit en färgklutt exakt där jag vill – och det till och med ganska set i själva målningen. Det kan man inte alltid göra med leran. Där måste jag redan från första början ha planerat allt i detalj.

Möjligheter och svårigheter

Det är nämligen det som är den stora möjligheten – och svårigheten – med polymerlera. Eftersom färgen finns i leran så är den stora tekniska utmaningen att “måla” samtidigt som du skulpterar. Det finns mängder – vi pratar hundratals – med olika tekniker för att kunna skapa de mönster och effekter som man är ute efter – och så finns det naturligtvis stora möjligheter att hitta på egna. Eller egna kombinationer och tolkningar av sådana tekniker som redan finns. Samtidigt så blandar man i själva leran till sina egna nyanser och skiftningar på ungefär samma sätt som man blandar till egna nyanser i akvarell- eller oljefärg. Fast med lite andra möjigheter och begränsningar.

En helt ny utmaning

Den här hästen var inte bara rolig att måla för att det var så länge sedan som jag målade. Den var också rolig att måla eftersom den innebar en för mig helt ny utmaning: Att måla en häst med utgångspunkt från en av mina egna skulpturer.

Jag valde just Whirlwind för att den hade mönster och färger som symboliserade rörelser och energi. Så jag ville måla en häst som också hade mycket rörelse och energi – och samtidigt följa de färgkombinationer som jag hade valt till lerhästen.

Att skapa en bakgrund

Det var också mycket spännande att skapa en bakgrund till själva hästen. När du skulpterar en häst fokuserar du ju helt och hållet på själva hästen, på det uttryck som du vill förmedla med färg och form. Du har ingen aning om – och har ingen möjlighet att påverka – den omgivning som den sedan kommer att vistas i. Vilket är befriande – eftersom du inte vet behöver du inte bry dig.

Här fick jag både möjligheten och utmaningen att skapa en bakgrund som måste samspela med hästen. Den ska ligga i en färgskala så att den dessutom framhäver det centrala motivet – själva hästen. Och här vill jag också få bakgrunden att ytterligare understryka energin och det som virvlar och sprakar.

Det här var roligt – det blir fler tavlor!

Eftersom det var så roligt – och eftersom jag tycker att det är väldigt spännande att utvecklas och prova på nya uttrycksformer så tänker jag fortsätta att måla tavlor baserade på mina hästar.

Har du något förslag på vilken av mina hästar som jag ska ta mig an nästa gång?

Nu börjar man kunna ana en häst

Nu börjar man kunna ana en häst

posted in: konst | 0


whirl07Då har det äntligen blivit dags att börja med att måla själva hästen. Jag måste erkänna att jag är lite nervös, det var många år sedan som jag målade något senast, men ändå känner jag krav på mig att det här måste bli bra.

Jag gör på samma sätt som med bakgrunden – jag börjar med att visa former och rundning med utspädd färg. Det hjälper mig att hitta rätt i intention och proportioner. Det svåra kommer när jag ska lägga till färgen på hästen – den ska ju likna Whirlwind…

WhirlwindÄn så länge känner jag mig dock rätt nöjd. Det finns fortfarande chanser att den ska kunna bli bra. Hjärnan jobbar på för fullt med att försöka klura ut hur jag ska göra med de linjer och streck som virvlar runt på originalets Whirlwind.

Det slutliga resultatet kommer i ett blogginlägg på söndag, så håll utkik då.

Och håll tummarna!

Fortsätter med bakgrunden till hästtavlan

Fortsätter med bakgrunden till hästtavlan

posted in: konst | 0

Påbörjad bakgrund till en hästtavla
Här har jag börjat med att lägga till de lite starkare färgerna. Jag tar de mörkaste partierna först.

I förra blogglägget såg du hur jag lade lite grundfärg på bakgrunden till hästtavlan, så att jag skulle ha en susning om hur färger och proportioner förhöll sig till varandra.

Nu är det dags att måla bakgrunden “nästan-klar”. Helt klar målar jag den inte förrän hästen är på plats.

Med lite hjälp från en kattunge

Med lite hjälp från en kattunge

posted in: konst | 0


Jamen då fortsätter vi väl med att se hur det går att göra en målning av en häst.

Som du ser på bilderna har jag nu överfört skissen till en duk.

Tunna svarta linjer på en canas som visar konturerna av en stegrande hästNu är det dags att börja skapa bakgrunden. Eftersom själva hästen ska vara färgstark och virvlande så måste också bakgrunden på något sätt svara upp mot det. I och för sig skulle jag ju kunna få en bra effekt om jag målar dit en mycket naturalistisk och vacker bakgrund i form av gröna vidsträckta fält med en inramning av vackra skogar, men jag har valt att skapa något som matchar hästens färger och rörelse.

På den här första bilden har jag bara lagt upp ungefärliga färger och områden för dessa med utspädd färg. Det handlar för det mesta om blått bakom själva hästen men också gröna och olika röda toner för att ge liv, rörelse och former som får betraktarens egen fantasi att skapa en känsla och ett sammanhang.

Början till en tavla - bakgrunden målad med utspädda färgerI nästa blogginlägg kommer du att få se hur jag fyller på med skarpare, tjockare och klarare färger för att göra bakgrunden “nästan-färdig”. Exakt hur jag vill ha bakgrunden kommer jag inte att kunna se eller bedöma förrän jag har själva hästen på plats och kan se vad som behöver läggas till.

Katten då?

Jo, det är vår nya lilla familjemedlem som heter Björne. Eller egentligen heter han SE* Winterpaw’s Ironhide för han är en sibirisk katt som kommit till oss ända från Borlänge i Dalarna. Han är bara sexton veckor gammal och ett riktigt litet underbart busfrö som är nyfiken på allt och med överallt. Just nu kollar han noga in mina penslar och bedömer kvaliteten på dem, jag gissar att han funderar över vilka som kan vara lämpliga att tugga på.

Kan jag måla?

Kan jag måla?

posted in: konst | 2

Jag har inte målat på flera år. Faktiskt inte sedan 2011, då jag började med polymerlera. Så det här är verkligen en utmaning.

Den här helgen var jag på Sweden International Horse Show och mitt under en prisutdelning kom en idé flygande och landade med full kraft inuti mitt huvud:

Jag ska måla tavlor som föreställer mina lerskulpturer, fast (naturligtvis) skruva dem lite till.

För mina hästskulpturer är ju en sorts porträtt av riktiga hästar, även om de oftast är lite smått “skruvade”. Vad händer om jag gör en tavla som skruvar vidare?

Du ska få följa den här tavlan medan den blir till i ett antal blogginlägg. Förebilden är “Whirlwind” – så det enda som vi vet just nu är att det kommer att bli en virvlande häst med många färger.

Idag ser du den första skissen på vanligt A4-papper. Prickarna och strecken är hjälpmedel för att få hästens ben proportionella mot sig själva, så att säga. Strecken (benen) och prickarna (lederna) följer inte riktigt benstommens form, utan bara nästan. Här är som sagt huvudsaken att få till proportionerna.

Tror du att jag kommer att lyckas? Kommer det att bli en tavla?

Whirlwind

Whirlwind

posted in: konst | 0

Som en virvelvind kom hon till mitt ateljébord – Whirlwind.

Ibland är det jag som planerar vad som ska hända och hur mina hätskulpturer ska se ut. Ibland är det de själva som bestämmer. Whirlwind är ett exempel på detta.

Jag satt där i mina tankar och funderade, ritade och skissade på färger för att hitta en intressant färgskala att ge till den lilla hästen. Jag funderade också på om och hur jag skulle dela in den i olika, väl avgränsade fält med olika färger och hur de skulle samspela med varandra.

Jag började plocka bland färgerna (jag använder alltid Fimo Professional True Colors eftersom de är rena färger som jag kan blanda med varandra till vilken färgnyans som helst). Snart hade jag blandat till en “mjuk” svart och en rödaktig och en blåaktig nyans som jag gillade och som samspelade på ett bra sätt.

Och det var nu som hästen tog över och formade sig själv. Den bad om lite grönt, lite gult och lite skimmer innan jag fick order att skapa tunna och liksom randiga skikt av färger som jag formade runt själva grundformen.

Och hästen hade rätt. Det blev en intressant skulptur som har en rörelse framåt, även om en hästskulptur naturligtvis står stilla. Titta också på ansiktsuttrycket! Den har verkligen något i sikte. Vad tror du att det är?

Drama Karma

Drama Karma

posted in: konst | 0


Jag tycker mycket om att leka med färger – både mer subtila sådana och sådana som är starka och dramatiska.

Drama Karma tillhör de starka och dramatiska hästarna. Hon är 22 cm hög och skapad i polymerlera över en bas i betong (som naturligtvis också är min design). Jag har använt polymerlera i färger från nästan svart över orange och magenta och upp till huvudet som är porslinsvitt.

Tekniken för att göra den här toningen mellan färgerna i leran kallas för Skinner blend och går till så att man upprepade gånger “manglar” lera i flera färger genom valsarna på en pastamaskin. För varje gång viker man lerskiktet dubbelt och manglar igen. Och igen.

Så småningom är övergångarna mellan färgerna jämn och det är dags att applicera skiktet på hästfomen. Därefter skulpterar jag fram det uttrycksfulla ansikten innan hästen härdas.

1 2 3 4 5 64